VARFÖR.

varför har man dåliga dagar? det var längesen jag verkligen var på riktigt deppigt humör. helt plötsligt när jag la mig i sängen kändes det konstigt, som att jag var på fel plats, som att jag borde vara någon annan stans. jag är en sån person som har svårt att visa känslor och svårt att veta vad jag känner, då blir allt bara komplicerat. ibland saknar jag vissa saker, jag vill inte att det ska bli likadant för det kan det inte men vill bara tillbaka för en kväll och känna hur kul jag hade. vill ha en förändring, en stor förändring, men vad? jag vet inte själv. har ångest, snart börjar praktiken, och lovet... känner att saker och ting kommer ändras vilken dag som helst, hur kommer allt bli då? vad kommer jag göra? vad drog jag mig in i redan från första början? varför hamnar jag alltid här? ja för mycket frågor som ingen kan svara på.
nog om det. Jag saknar mitt mörka hår... undra om jag ska färga det... nu pratar jag om 20 olika saker, håret har inte ens med inlägget att göra. aja jag är rädd, på riktigt den här gången.

HEJ.
deppigt det där blev, inga glada miner. jag ligger i sängen och lyssnar på samma låt om och om igen och pratar med simon, känner att det inte finns nått annat att göra, kommer inte kunna sova. ska fortsätta så, vi hörs väl. hej.